Infartsparkering
Lägesbilden över infartsparkering beskriver statens finansiering av infartsparkering och utvecklingsbehoven inom infartsparkering på nationell nivå samt utvecklingsläget i stadsregioner med avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT). Lägesbilden uppdateras två gånger om året. För produktionen av informationen ansvarar Transport- och kommunikationsverket Traficom. Uppgifterna är en del av den strategiska lägesbilden över transportsystemet.
Utvecklingen av infartsparkering sker genom regionalt samarbete
Med infartsparkering avses parkering för bilar och cyklar som direkt betjänar kollektivtrafiken. Infartsparkering ordnas ofta av en offentlig aktör, i typfallet kommunen. Företag fungerar som operatörer för infartsparkeringarna, men beslutar då inte om exempelvis priserna eller användningsvillkoren. Infartsparkeringsområdena är belägna i anslutning till stationer och hållplatser, och därför oftast på fastigheter som ägs av kommunerna eller staten, men även på privat mark enligt separat avtal, såsom på parkeringsplatser vid köpcentrum.
Utvecklingen av infartsparkeringsområden baserar sig på regional planering och samarbete, men enskilda utvecklingsbehov kan även komma fram genom markanvändnings- och trafikprojekt:
- Behoven av att utveckla infartsparkeringen identifieras som en del av det regionala transportsystemarbetet, exempelvis som en del av stadsregionernas eller landskapens transportsystemarbete (utredningar om knutpunktshållplatser och infartsparkeringar).
- I MBT-regionerna är utvecklingen av infartsparkering ofta inskriven i avtalet mellan staten och stadsregionens kommuner.
- NTM-centralerna har en central roll i att fastställa behoven av infartsparkering vid knutpunktshållplatser i statens landsvägsnät.
- I samband med utveckling av stationsområden kan man också lyfta fram behov av att utveckla infartsparkeringen.
MBT-stadsregionerna är i väldigt olika skeden när det gäller den regionala planeringen och genomförandet av infartsparkering. HRT-området och Tammerforsregionen (Birkaland) har nått längst i den regionala utvecklingen.
MBT-STADSREGIONERNA OCH LÄGET FÖR DEN REGIONALA PLANERINGEN AV INFARTSPARKERINGAR
Helsingforsregionen | Åtgärdsprogram från 2017, som enligt den preliminära planen ska uppdateras våren 2022. Objekt har identifierats även i MBT-planeringen, och den styrande aktören är samarbetsgruppen för infartsparkering i HRT-området. |
Tammerforsregionen | Arbetet med visionen för infartsparkering i Tammerfors 2040 och en kompletterande regional plan för förverkligande av infartsparkering för bilar blev klar 2021. De styrande aktörerna är stadsregionens trafiksystemarbetsgrupp och samarbetsgruppen för infartsparkering på landskapsnivå. |
Åboregionen | Infartsparkeringsområdena behandlades i projektet TUSEPY, som gällde Åboregionens bytesplatser för kollektivtrafik, infarts- och knutpunktshållplatser samt trafikljusfördelar och som slutfördes 2021. I Åboregionen genomförs utvecklingen i samarbete med förbundet och NTM-centralen i Åboregionens trafiksystemarbetsgrupp. |
Uleåborgsregionen | Ingen separat utredning om infartsparkering har gjorts, men ärendet har behandlats inom Uleåborgsregionens utredning om huvudhållplatser. För dessas del har man framför allt identifierat utvecklingsmöjligheter för infartsparkering för cyklar. Infartsparkering som tema tas upp i flera grupper/projekt. |
Lahtisregionen | Områdena har kartlagts med tanke på busstrafiken inom landskapet år 2021, och övriga nya infartsparkeringsbehov har kartlagts i ett arbete som blir klart i början av 2022 (MBT-åtgärd). Temat infartsparkering behandlas i den regionala samarbetsgruppen för kollektivtrafik och i Päijänne-Tavastlands trafiksystemarbetsgrupp. |
Jyväskyläregionen | Den regionala planeringen av infartsparkeringar i Jyväskyläregionen har genomförts som en del av strategipublikationen för infartsparkering i Mellersta Finland som blev klar 2021. Utredningen var också en MBT-åtgärd. År 2019 gjordes också en utredning av infartsparkering för cyklar i Jyväskylä kärnstadsregion (Jyväskylä, Laukas och Muurame). Temat infartsparkering behandlas i MBT-samarbetsgruppen och i Mellersta Finlands trafiksystemarbetsgrupp. |
Kuopioregionen | Ingen regional plan, enskilda områden har identifierats. Infartsparkering som tema tas upp i flera grupper/projekt. |
Statlig finansiering för infartsparkering
Trafikledsverket ansvarar för utvecklingen och finansieringen av infartsparkering i statens trafikledsnät. NTM-centralerna utvecklar och finansierar infartsparkeringsplatser i statens landsvägsnät i samarbete med kommunerna. För utvecklingen och finansieringen av stationernas infartsparkeringar ansvarar i sin tur Trafikledsverket i samarbete med kommunerna.
Traficom kan delta i finansieringen av kommunernas projekt för infartsparkeringar för cyklar, om kommunerna ansöker om understöd för ett investeringsprogram för gång och cykling i en ansökan om statsunderstöd. Ansökan har ordnats årligen från och med 2018.
I enlighet med Trafik12-planen utökas statens roll i finansieringen av infartsparkering som en del av främjandet av hållbar trafik, vilket för första gången ger öronmärkt statlig finansiering för utveckling av infartsparkering.
- Staten (Trafikledsverket) reserverar från och med år 2022 och framåt finansiering på 2–5 miljoner euro per år för bastrafikledshållning för utvecklingsprojekt inom infartsparkering som genomförs tillsammans med kommunerna, för att finansiera infartsparkering i anslutning till statens trafikledsnät.
- Staten (Transport- och kommunikationsverket) riktar under åren 2025–2027 understöd på 10 miljoner euro per år för utveckling av infartsparkeringsområden i gatunätet (totalt 30 miljoner euro). En del av understödet riktas till de största stadsregionerna och nya MBT-regioner. Ett villkor för statsunderstödet är att kommunerna bidrar med självfinansiering.
Staten deltar i kommunernas infartsparkeringsprojekt inom ramen för den årliga budgetfinansieringen, vilket innebär att statens deltagande i projekten har varierat från år till år.
I synnerhet de statsunderstöd för investeringsprogram som beviljas av Traficom och antalet infartsparkeringsprojekt som deltagit i understödsansökan har varierat från år till år.
- I ansökningsomgången år 2020 beviljade Traficom finansiering till sammanlagt nio projekt som inkluderade utveckling av infartsparkering. Åtminstone mer än en halv miljon euro delades ut i statsunderstöd för utveckling av infartsparkering för cyklar, men alla kostnader för infartsparkering har inte kunnat specificeras. I ansökningsomgångarna både år 2018 och 2019 beviljades finansiering till tre projekt som inkluderade utveckling av infartsparkering för cyklar.
- I ansökningsomgången år 2021 för investeringsprogrammet för gång och cykling beviljas statsunderstöd på högst 28,5 miljoner euro till kommunerna. I enlighet med MBT-avtalen har 3 miljoner euro av anslaget reserverats för ansökningar från Jyväskylä, Lahtis och Kuopio stadsregioner. Inga beslut har ännu fattats.
Trafikledsverket finansierar infartsparkering via tre olika kanaler. Den finansiering som föreslås genom trafiksystemplanen Trafik 12 är ny. Man strävar efter att höja planeringsberedskapen för NTM-centralernas landsvägsobjekt och därigenom främja projekt. Infartsparkering vid stationerna förverkligas i samband med utvecklingsprojekt och som gemensamma projekt med kommunerna. År 2022 har det uppskattats att man kommer att spendera totalt 1,5–2 miljoner euro på infartsparkering i anslutning till landsvägs- och järnvägsnätet.
Centrala utvecklingsbehov inom infartsparkeringen
De största utvecklingsbehoven i fråga om infartsparkering finns i stadsregionerna och vid de järnvägsstationer som är centrala för fjärrtrafiken.
- Infartsparkering som stöder lokaltrafiken (infartsparkering för stadsbusstrafik, stadsspårtrafik och närtågstrafik samt metro). Det största trycket på att öka antalet infartsparkeringar finns i huvudstadsregionen och Tammerforsregionen. I de övriga större stadsregionerna är infartsparkeringssystem som stöder lokaltrafiken ännu under utveckling.
- Infartsparkering som stöder fjärrtrafik inom spårtrafiken. Det största trycket är på att öka mängden infartsparkeringar vid de stationer, resecentrum och knutpunktsstationer (klass K1) som har störst passagerarantal samt vid de mindre stationer som samlar anslutningstrafik från ett stort område och har goda landsvägsförbindelser. Vid de största stationerna görs infartsparkeringen strukturell på grund av utvecklingen av markanvändningen i området kring stationen. Långfärdsbusstrafiken stöds med mindre infartsparkeringsområden, som placeras längs huvudvägnätet.
- Utvecklingen av infartsparkeringen som regionalt samarbete har i många stadsregioner bara precis kommit igång. HRT-området har långa traditioner och ett intensivt samarbete inom detta område. I Tammerfors- och Åboregionen pågår planering och genomförande på regionnivå. I Lahtis och Jyväskylä har ett utredningsbehov identifierats i MBT-avtalen. Regional planering utgör grunden för en gemensam vision, en tydlig ansvarsfördelning och principer för fördelning av kostnaderna.
- I de största stadsregionerna ligger fokus inom utvecklingen av infartsparkeringen på att utveckla infartsparkeringar för cyklar. På de flesta infartsparkeringsområden motsvarar platsernas antal och kvalitetsnivå inte längre efterfrågan.
- Infartsparkeringens servicenivå bör förbättras, t.ex. synlighet, säkerhet, smidighet, elladdningspunkter. I stationsområdena kommer parkeringen på marknivå att minska i och med utvecklingen av markanvändningen, vilket ökar behovet av parkeringsanläggningar med högre kostnader.
- Sammanställande av information om infartsparkering i digital form (läge, antal platser, begränsningar) och tillhandahållande av informationen till passagerare. I HRT-området och Tammerforsregionen ges information om infartsparkeringsplatser i reseplaneraren för kollektivtrafiken. Nationellt sett är tillgången till information om infartsparkering dålig och den information som finns är förknippad med mycket osäkerhet gällande bland annat betalningssätten. Information om infartsparkeringar bör göras digitalt tillgänglig i en nationellt enhetlig form. Digital information är en förutsättning för att infartsparkeringen ska kunna kopplas ihop med andra tjänster.
- Det statliga understöd för infartsparkering i gatunätet som betalas ut från år 2025 och framåt i enlighet med Trafik 12-planen är mycket efterlängtat ur MBT-regionernas perspektiv. I stadsregionerna finns platser för infartsparkering för bilar främst vid linjerna för spårvagnar och stombussar som man inte kan få statlig finansiering för via Trafikledsverket eller NTM-centralerna.