Lägesbilden visar en sammanställning av knutpunkterna för fjärrbusstrafiken. Lägesbilden uppdateras en gång om året. För produktionen av informationen ansvarar Transport- och kommunikationsverket Traficom samt Trafikledsverket. Uppgifterna är en del av den strategiska lägesbilden över trafiknätet.
De nationellt viktigaste knutpunkterna för fjärrbusstrafiken är Helsingfors (Kampen), Tammerfors, Jyväskylä och Uleåborg.
Huvudterminalerna används ofta mångsidigt av långfärdstrafik på marknadsvillkor, avtalstrafik ordnad av NTM-centralerna samt lokal kollektivtrafik.
Utöver de terminaler som visas på bilden betjänas busstrafiken av ett omfattande nätverk av hållplatser längs städernas gatunät och statens landsvägsnät.
Andel hållplatser som NTM-centralerna och kommunerna ansvarar för:
- NTM-centralerna, 63 446 st., 73 %
- Kommunerna, 23 593 st., 27 %
HRT ansvarar för informationen till passagerarna även på hållplatserna längs landsvägsnätet i HRT:s verksamhetsområde.
Kollektivtrafikens hållplatser längs landsvägsnätet
För nätverket av kollektivtrafikhållplatser längs statens vägnät ansvarar nio NTM-centraler, som ordnar kollektivtrafik inom sina befogenhetsområden.
I utvecklingen av hållplatsernas infrastruktur och utrustningsnivå fokuserar man i första hand på de knutpunktshållplatser som är viktiga med tanke på bytesförbindelserna, infartsparkeringen eller antalet påstigande. De viktigaste knutpunktshållplatserna längs landsvägsnätet fastställts i NTM-centralernas utredningar om knutpunktshållplatser som utarbetas i samarbete med kommunerna. En del av utredningarna innehåller också de viktigaste terminalerna och knutpunkterna i gatunätet.
Utvecklingsbehov gällande knutpunkter för busstrafiken – långfärdsbusstrafikens perspektiv
- Städernas centrum är centrala knutpunkter för busstrafiken. Den förtätade markanvändningen innebär att områdena där bussar kan stanna och parkera minskar. Samtidigt medför den ökande turismen en ökad efterfrågan på bland annat turistbusstrafik. Identifierade utmaningar bland annat i Helsingfors centrum.
- I projekt för resecentrum och stationsområden bör man säkerställa tillräckliga utrymmesreserveringar och smidiga trafikförbindelser för fjärrbusstrafikens samt turist- och beställningstrafikens behov (bl.a. Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Helsingfors, Rovaniemi). På samma sätt bör man i hamnarna och vid flygplatserna säkerställa tillräckliga utrymmesreserveringar för busstrafikens behov. Identifierade utmaningar i Helsingfors hamnar.
- Fördelarna för kollektivtrafiken (bussfiler, körfältsarrangemang vid korsningar) längs de rutter som används av fjärrbusstrafiken, i synnerhet infarter till stadscentrum, bör utvecklas. Informationen om arrangemang under gatuarbeten och andra specialarrangemang bör utvecklas.
- Kvalitetsnivån på fjärrtrafikens viktigaste hållplatser bör förbättras och deras tillgänglighet för fotgängare och cyklister bör utvecklas. I spetsen för utvecklingen finns i synnerhet kommunernas centrala hållplatser och knutpunktshållplatser.
- De viktigaste knutpunkts- och byteshållplatserna bör identifieras i den regionala transportsystemplaneringen. I nuläget har knutpunktshållplatserna identifierats i transportsystemplanerna och landskapsplanerna i varierande grad, ofta åtminstone som ett tema som ska utvecklas.
- I de stora och medelstora städernas huvudterminaler varierar servicenivån på passagerartjänsterna och passagerarinformationen mycket. Situationen är för närvarande sämst i Uleåborg, Villmanstrand och Kotka, där busspassagerarna endast betjänas av ett perrongområde.