I lägesbilden granskas täckningen för snabba kommunikationsnät med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s, i synnerhet i väg- och bannätet. Dessutom innehåller lägesbilden andra kompletterande uppgifter om de snabba kommunikationsnäten och förändringarna i dem. Lägesbilden uppdateras i regel en gång om året. För produktionen av informationen ansvarar Transport- och kommunikationsverket Traficom. Uppgifterna är en del av lägesbilden över trafiknätets tillgänglighet.
5G-NÄTENS TÄCKNING ÖKAR SNABBT
Täckningen för snabba mobilnät har utökats under de senaste åren. 5G-näten byggs främst i stads- och tätortsområden och har byggts ut relativt snabbt. Användningen av lägre 5G-frekvenser har bara börjat och kommer förmodligen att påverka 5G-nätens täckning även i glesbygdsområden de närmaste åren.
Kommunikationslösningar för trafiken nu och i framtiden
Trafiken använder sig av många olika radiosystem nu och i framtiden. Systemen för säkerhetsradiokommunikation inom sjö- och luftfart består av globalt överenskomna radiosystem för tal, informationsöverföring och lokalisering och använder såväl markbundna nät som satellitteknologi. I framtiden kommer radiosystemen för sjö- och luftfart att komplettera de snabbt utvecklande tjänsterna som utnyttjar mobilnät och satellitteknologi.
Dagens 4G- och 5G-nät är inte byggda eller optimerade för att täcka vattenområden eller användas från luften. Trots det är tillgängligheten till mobilnäten på sina ställen god på inre vattendrag, längs kusten och i skärgården samt i det låga luftrummet. Stora fartyg har fått egna anslutningar som baseras på WLAN-basstationer i fartyget, mobilnätsrepeatrar eller mobilnätsbasstationer. Speciellt obemannade flygningar utom synhåll behöver i fortsättningen stöd av ett ändamålsenliga anslutningar baserade på 4G/5G-mobilnätet.
I Finland använder man numera myndighetsnätet VIRVE som baseras på TETRA-teknologin för järnvägarnas radioförbindelser. Framtidens kommunikationssystem för järnvägarna i Finland ska baseras på 5G-teknologin, och för att utveckla den har man startat projektet Digispår.
Utvecklingen av mobilförbindelser är viktig inte bara för att digitalisera och automatisera väg- och bantrafiken, utan också för den obemannade luftfarten samt för kust-, skärgårds- och insjötrafiken. Olika framtida trafikappar behöver olika kommunikationstjänster. För en del appar är en så snabb anslutning som möjligt inte det viktigaste kriteriet, utan att tjänsten är tillgänglig i hela landet och även i luften. För andra appar kan en jämn kvalitet och mycket liten fördröjning vara kritiska egenskaper. För appar som skickar många videobilder i realtid från en farled eller fordon till nätet utgör kommunikationsnätens sändningshastigheter en utmaning. Det beror på att man vanligtvis avsatt klart mindre kapacitet i mobilnätet för uppladdning än för nedladdning.
5G-näten kommer att utvecklas inte bara i fråga om hastighet och täckning, utan också när det gäller tekniska funktioner. I framtiden kommer man troligtvis att vilja säkra en viss kapacitet och servicekvalitet för en del trafikappar oberoende av nätets övriga användare. I takt med att 5G-teknologin utvecklas erbjuder den operatörerna verktyg för att förverkliga sådana skräddarsydda nättjänster för trafikens behov.
Snabba kommunikationsnät i lägesbilden
Med snabba kommunikationsnät menas i denna lägesbild kommunikationsnät som kan erbjuda en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s. I de delar som rör riks- och stamvägarna samt bannätet har man dessutom behandlat täckningen för ett ännu snabbare mobilnät, dvs. 300 Mbit/s. Då de förverkligas räcker dessa hastigheter till alla de vanligaste användningarna i dag.
Förutom eventuella terränghinder påverkar också till exempel antalet samtidiga användare och användarens avstånd till basstationen mobilnätens anslutningshastighet. Uppgifterna om nätens täckning som presenteras i lägesbilden baseras på täckningen för de nät som möjliggör hastigheten i fråga i en idealsituation för åtminstone en användare. Hastigheterna i verkliga användningssituationer är av ovan nämnda skäl ofta lägre än vad som beskrivs här.
Mobilnätens basstationer kopplas vanligtvis till stamnätet med fiberoptiska anslutningar. Utbyggnaden av snabba mobilnät beskriver alltså delvis också byggandet av fasta fiberoptiska nät nära trafikleder. Hur de fiberoptiska näten byggs avgör huruvida de i framtiden kan användas även för till exempel en separat farledsinfrastruktur för smart trafik. Det är i praktiken teknisk svårt att i efterhand ansluta sig till fiberoptiska anslutningar som byggts uteslutande för stamanslutning om man inte har förberett sig på det redan då näten byggdes.
Täckningen för snabba mobilnät på väg- och bannätet
I Finland byggs kommunikationsnäten i regel på marknadsvillkor med privat finansiering, och investeringarna riktas därmed utifrån kommersiella grunder i första hand till områden med många potentiella användare. 5G-näten i till exempel högkapacitetsområden med en frekvens på 3,5 GHz har till en början i första hand byggts i städer och knutpunkter. Nätkoncessionerna i detta frekvensområde innehåller inga separata skyldigheter i fråga om nätets täckning. Koncessionerna för områden med lägre frekvens, 700 MHz, innehåller däremot en skyldighet att bygga nätet så att det täcker alla riksvägar, stamvägar, regionalvägar och anslutningsvägar samt statens bannät. Täckningsskyldigheten omfattar dessutom 99 procent av befolkningen. Man kan också använda andra av operatörens frekvensområden för att uppfylla täckningsskyldigheten. Genom att använda ett lägre frekvensområde kan man åstadkomma en geografiskt bredare täckning mer ekonomiskt, men får då ett smalare frekvensband än i högre frekvensområden och därmed mindre kapacitet.
Om man vill täcka stora delar av väg- eller bannätet med 5G-nät med hög kapacitet kan det förutom en utbyggnad av de fiberoptiska näten också kräva nya typer av samarbets- och handlingsmodeller. Det är också viktigt att utnyttja sambyggnad med alla olika samhällstekniska nät på ett så brett sätt som möjligt. Utbyggnad av de fiberoptiska näten innebär installation av markkablar, vilket är en stor investeringskostnad. I den mån det är möjligt vore det vettigt att förbereda sig för kommunikationsnätens framtida behov redan när man bygger väginfrastrukturen genom att bygga till exempel kabelkanaler, skyddsrör och kabelbrunnar redan i förväg. Genom att använda dem blir det mer kostnadseffektivt att bygga ut kommunikationsnäten och man kan göra det utan att behöva gräva upp vägområdena på nytt.
Mobilnätens s.k. grundtäckning täcker i enlighet med koncessionsskyldigheten praktiskt taget hela väg- och bannätet. Grundtäckningen garanterar dock ingen bestämd hastighet för nätets användare. När man utifrån denna lägesbild tittar på de snabba kommunikationsnäten så täckte de snabba 4G-mobilnäten cirka 65 procent av riks- och stamvägsnätet i slutet av 2023. Täckningen hade förbättrats med 5 procentenheter på ett år. De snabba 5G-näten täckte i sin tur cirka 44 procent av riks- och stamvägarna. 4G- och 5G-näten som möjliggör en snabbare nedladdningshastighet, dvs. 300 Mbit/s, täckte totalt cirka 34 procent av riks- och stamvägarna. Vad gäller bannätet hade de snabba 4G-mobilnäten en täckning på cirka 66 procent i slutet av 2023. De snabba 5G-näten täckte cirka 51 procent av bannätet. På ett år hade täckningen förbättrats med 7 procentenheter. 4G- och 5G-näten som möjliggör en snabbare anslutning, dvs. 300 Mbit/s, täckte totalt cirka 39 procent av bannätet (bild 1).
För att förbättra passagerarnas anslutningar har man installerat WLAN-basstationer och mobilnätsrepeatrar på många tåg. Anslutningarna till tågens egna system kommer dock från mobilnät utanför tåget. Mobilnätens grundtäckning på bannätet är bra och även de snabba mobilnäten täcker över hälften av bannätet, såsom beskrivs ovan. Utmaningen är dock att de nuvarande 4G- och 5G-näten har otillräcklig kapacitet längs tågbanorna, då det tillfälliga kapacitetsbehovet för ett fullt passagerartåg kan vara mycket stort. Som vi konstaterat ovan beskriver ovan nämnda täckningssiffror för det snabba mobilnätet nätets täckning i en idealsituation för en användare. Olika aktörer söker tillsammans lösningar på kapacitetsutmaningarna.
Arbete på flera platser har ökat
Allt fler arbetar på flera platser, vilket kan ha en stor inverkan på trafikprestationen. Antalet resor kan minska och transportmetoderna kan ändras om en person som tidigare utnyttjat stadens omfattande kollektivtrafik eller möjligheterna till gång- och cykeltrafik börjar arbeta på distans i sin fritidsbostad i ett glesbygdsområde. Då reser hen inte längre till och från jobbet, men resorna för att uträtta ärenden på fritiden kan bli betydligt längre eftersom det till exempel inte nödvändigtvis finns några affärer, post eller andra tjänster i närheten. Dessutom är det mycket möjligt att det enda ändamålsenliga trafikmedlet är en personbil.
Coronapandemin förändrade till viss del vårt sätt att arbeta och ökade mängden arbete på flera platser permanent för en del (bild 2). Enligt Traficoms konsumentundersökning arbetar dock cirka hälften av alla i arbetsför ålder inte alls på distans. Den vanligaste orsaken var att arbetet inte var av sådan art att det var möjligt med distansarbete.
Anslutningar av hög kvalitet utgör en central grundförutsättning för ökat distansarbete. Hur snabb anslutning som behövs för att kunna arbeta smidigt på distans och om uppladdningen behöver vara lika snabb som nedladdningen beror på arbetets natur. Hushållets storlek påverkar i sin tur hur många som använder hemmets internetanslutning på samma gång. Under coronapandemin kunde en familj med fyra personer ha två föräldrar som arbetade på distans och två barn som gick i skolan, vilket innebar att alla behövde hemmets bredbandsanslutning under arbets- och skoldagen.
Mängden data som överförs i mobilnäten har ökat kraftigt i flera års tid. Statistiken visar att coronapandemin inte orsakade någon tydlig ökning av mobilnätens datatrafik.
I slutet av 2023 hade 78 procent tillgång till en snabb fast anslutning. 95 procent av hushållen hade tillgång till en snabb 4G-mobilnätsanslutning (bild 3) och 90 procent till en snabb 5G-nätsanslutning. De snabba 5G-nätens täckning ökade under året med cirka 3 procentenheter. Den ökade befolkningstäckningen har varit snabb speciellt under den tidiga byggnationen av 5G-näten, då näten byggdes för tättbefolkade städer och tätorter. Mobilnätens tillgänglighet fastställs utomhus i en idealsituation, vilket innebär att tillgängligheten och hastigheterna som användaren får inomhus är mer begränsade än vad som anges här.
Utöver arbete i hemmet har också mängden arbete i till exempel fritidsbostaden ökat. I slutet av 2023 hade endast cirka 13 procent av sommarstugorna tillgång till en snabb bredbandsanslutning. Det snabba mobilnätet täckte 64 procent av sommarstugorna (bild 4). En stor del av sommarstugorna hamnar utanför de snabba mobilnätsanslutningarnas täckningsområde, vilket delvis kan begränsa möjligheterna att arbeta på distans.
