Flygplatser
I lägesbilden har efterfrågan och kapacitetsläget på flygplatserna samt huruvida kriterierna för transportnätverket TEN-T uppfylls granskats. Lägesbilden över flygplatserna uppdateras i regel en gång om året. För produktionen av informationen ansvarar Transport- och kommunikationsverket Traficom. Uppgifterna är en del av den strategiska lägesbilden över transportsystemet.
Flygplatsnätverket, efterfrågans särdrag och kapacitetssituationen
I Finland finns 22 flygplatser, varav 20 ägs av Finavia samt Villmanstrand och Enontekis är kommunalt ägda. Därtill finns flygplatser i S:t Michel och Seinäjoki, men de saknar regelbunden ruttrafik. Ett särdrag för Finland är att en del av flygplatserna används gemensamt av den civila och den militära luftfarten. Av Finavias flygplatser används Uttis och Halli endast för militär luftfart och hobbyflygning.
Helsingfors-Vanda flygplats
Helsingfors-Vanda flygplats är landets viktigaste flygplats och den viktigaste knutpunkten för internationell tillgänglighet. Den är huvudfokus för Finavias investeringar.
Växande flygplatser (Uleåborg, Rovaniemi, Kittilä, Ivalo, Kuusamo)
Flygtrafiken till Uleåborg ökar på lång sikt, eftersom avståndet till Helsingfors är långt och trafik på marken inte är konkurrenskraftig, och eftersom områdets ekonomiska utveckling är livskraftig. I Lappland har turismen stor betydelse, och passagerarantalen har under de senaste åren ökat kraftigt på de största flygplatserna. Vid Lapplands flygplatser kräver den säsongsbetonade verksamheten med livliga säsonger att infrastrukturen har tillräcklig förmedlingsförmåga under säsongerna. Finavia har gjort betydande investeringar i Lapplands flygplatser åren 2018–2020.
Flygplatser där efterfrågan hålls på samma nivå (Åbo, Vasa, Tammerfors, Kuopio)
Dessa flygplatser finns i typfallet i regioncentrum, där efterfrågan påverkas av den ekonomiska utvecklingen, eftersom affärslivet står för en stor andel av resandet. Tillväxten i flygresandet bromsas dock av den kontinuerliga förbättringen av andra trafikformers konkurrenskraft, i synnerhet eftersom avstånden är ganska korta.
De minsta flygplatserna (övriga)
De minsta flygplatserna sett till passagerarantalet. I dessa områden försvagas efterfrågan på flygtrafik av den negativa utvecklingen i ekonomin och invånarantalet samt av den åldrande befolkningen. I områden på tillbakagång ökar de minsta flygplatsernas passagerarantal inte nödvändigtvis ens i ett gott ekonomiskt läge.
LÄGESBILD ÖVER FLYGPLATSERNAS KAPACITET
Helsingfors-Vanda | Med de investeringar som just nu är under planering möjliggörs en ökning till 30 miljoner passagerare per år. |
Flygplatserna i Uleåborg och Lappland | Kapaciteten på Uleåborgs flygplats räcker med den förväntade tillväxttakten för många år framöver. Finavias utvecklingsprogram för Lapplands flygplatser färdigställdes år 2020. Efter investeringarna ökade Lapplands flygplatskapacitet betydligt och räcker för den förväntade måttliga tillväxten från nuvarande 1,5 miljoner passagerare till 2,0 miljoner passagerare, under förutsättning att trafikstrukturen förblir densamma. |
De medelstora flygplatserna | Kapaciteten är tillräcklig med tanke på behoven. Under de senaste åren har man investerat i Tammerfors flygplats då efterfrågan har ökat, bland annat eftersom flygutbildningen på flygplatsen har ökat. |
Övrigt att notera gällande kapacitetssituationen:
- Flygplatsernas utvecklingsbehov kan påverkas i hög grad av att industrins struktur på en enskild ort förändras (nya investeringar/nedläggningar).
- Behoven i fråga om sjuktransporter koncentreras huvudsakligen till helikopterverksamhet och endast i liten utsträckning till flygplanstrafik.
- Ett särdrag för Finland är att en del av flygplatserna används gemensamt av den civila och den militära luftfarten.
Coronans effekter på flygplatserna år 2020
År 2020 minskade flygplatsernas sammanlagda passagerarantal med ca 75 procent, det vill säga ungefär 20 miljoner passagerare, jämfört med år 2019.
- Från Helsingfors-Vanda reste totalt 5 miljoner (år 2019: 21,9 milj.) passagerare, varav 4 miljoner reste internationellt.
Totalt 14 flygplatser var tidvis stängda år 2020 och verksamheten var begränsad (13 av Finavias flygplatser + Villmanstrand). Man var tidvis tvungen att stänga landningsbanor då efterfrågan kollapsade, även på Helsingfors-Vanda.
- För fem flygplatser, Joensuu, Kajana, Kemi-Torneå, Jyväskylä och Karleby-Jakobstad, avbröts först trafiken från Helsingfors till ifrågavarande ort, men återupptogs sedan under vintersäsongen med glesare tidtabell. Under 2021 har staten ordnat köptrafik på dessa rutter.
Finavia har utnyttjat de minskade trafikmängderna och passagerarantalen under coronatiden genom att fortsätta och delvis tidigarelägga sina utvidgnings- och reparationsprojekt.
- Ett utvecklingsprogram för Lapplands flygplatser färdigställdes år 2020.
- En renovering av uppställningsplattorna på Helsingfors-Vanda färdigställdes i slutet av 2020. Utbyggnaden och ändringsarbetena i terminal 2 framskrider snabbare än beräknat.
- Våren 2021 förnyade Finavia beläggningen på landningsbanan på Mariehamns flygplats (flygplatsen var stängd 16.5–3.7.2021).
- Finavia uppnådde koldioxidneutralitet på alla sina flygplatser i enlighet med sitt klimatprogram år 2019.
Flygplatsernas tillgänglighet
- Landskapens tillgänglighet kan förbättras genom resekedjor till flygplatserna, vilket skulle skapa nya förbindelser.
- För att kunna utveckla reella och lockande alternativ för passagerarna bör man utöver flygresor även koppla ett omfattande urval av taxi-, buss- och tågresor samt andra mobilitetstjänster till resekedjorna. Effektiva resekedjor minskar mängden utsläpp per passagerare.
- De centrala utmaningarna är flygplatsernas tillgänglighet med kollektivtrafik samt utveckling av informationen till resenärer om resekedjor och mobilitetstjänster.
- En resekedja är som mest konkurrenskraftig när resan säljs med en enda biljett, så att resenären inte behöver ansvara för risken att bli försenad till anslutningar.
- I den långsiktiga utvecklingen kan det bli aktuellt att förbättra flygplatsernas tillgänglighet med hjälp av järnvägsförbindelser.
- Förbindelser för fjärrtågs- och stadsspårtrafik.