Förstasidan: Tieto Traficom
Förstasidan: Tieto Traficom
Meny

Broarna i landsvägsnätet och broobjekt

I lägesbilden har broarnas skick, kritiska broprojekt och kostnaderna granskats. Helheten omfattar även ersättning av korta färjsträckor med broar. Lägesbilden över broarnas skick uppdateras i regel två gånger om året. Trafikledsverket ansvarar för att producera informationen. Uppgifterna är en del av den strategiska lägesbilden över trafiknätet.

Landsvägsbroarnas skick 2021

Det finns ungefär 15 000 broar i landsvägsnätet, och ungefär 2 500 av dem finns i huvudvägnätet. 800 broar är i dåligt skick, varav cirka 80 finns i huvudvägnätet.

Antalet broar i nöjaktigt skick och deras yta har ökat kraftigt, och antalet broar i dåligt skick kommer också att öka framöver. Det finns en reparationsskuld i fråga om broarna från 1960- och 70-talet. Även broar byggda på 1980-talet och i början av 1990-talet når den ålder då de behöver renoveras.

Broar är kritiska punkter i vägnätet. Broarnas skick orsakar allt större utmaningar för näringslivets transporter, i synnerhet för tunga specialtransporter och andra masstransporter. Brister i bärförmågan leder ofta till att man måste förnya en bro i stället för att renovera den, och kostnaderna blir då mångdubbla. Fördröjningar i tidtabellen och andra funktionella brister bör åtgärdas samtidigt.

Stora kritiska broprojekt längs landsvägarna

Nedan listas stora kritiska broar längs landsvägarna för vilka det finns en risk för viktbegränsningar under den studerade perioden 2021–2032.

Läget i vägnätet skulle orsaka betydande utmaningar i synnerhet för näringslivets transporter. Platser där en kritisk bro måste ersättas med en ny. Kostnadskalkylen för enskilda broar är över 20 miljoner euro. Kritiska broar anknyter till ett större vägprojekt under vilket det är tänkt att de ska förnyas. Förverkligandet lyckas inte som en del av bastrafikledshållningen, utan kräver utvecklingsfinansiering.

De stora kritiska broprojekten Rävsundsbron (100 miljoner euro) och Hessundsbron (30 miljoner euro) fick genomförandebeslut i statens tredje tilläggsbudget för år 2021. Det egentliga byggarbetet beräknas börja år 2023 och ta ungefär tre år.

STORA BROPROJEKT PER BRO

Lv 180 S:t Karins–Pargas

T-155

T-156

Rävsundsbron och Hessundsbron

Rv 9 Kanavuori–Lievestuore

KeS-811

KeS-807

Leppävesi bro och Metsolahti bro

Rv 9 Vartiala–Riistavesi

SK-176

Kivisillansalmi bro

Rv 7 vid Kouvola

KaS-766

Bron Keltin silta

Landsvägarnas medelstora och små broar

Viktbegränsning = brons bärförmåga räcker inte för belastningar enligt fordonsförordningen.

Med finansieringen för bastrafikledshållningen kan man förverkliga omkring tio medelstora och små broar i huvudvägnätet som är kritiska med tanke på viktbegränsningarna. Kostnaderna under åren 2021–2032 är sammanlagt ca 30 miljoner euro.

Utöver dessa finns det i huvudvägnätet omkring tio medelstora kritiska broar, för vilka det finns en risk för viktbegränsningar under den studerade perioden 2021–2032. Objektens läge i vägnätet skulle orsaka betydande utmaningar för näringslivets transporter med normal massa. Kostnadskalkylerna för de enskilda broarna är 5–15 miljoner euro, totalt omkring 100 miljoner euro. Att förverkliga objekten med finansieringen för bastrafikledshållningen är mycket utmanande.

Skick = bron är i behov av renovering exempelvis för att säkerställa trafiksäkerheten eller brons livslängd.

Med finansieringen för bastrafikledshållningen kan man genomföra renoveringar av ungefär 100 broar. Kostnaderna under åren 2021–2032 är sammanlagt ca 200 miljoner euro. Med finansieringen för bastrafikledshållningen renoverar man också ca 70 mindre broar varje år. Kostnaderna är ungefär 60 miljoner euro per år.

Utöver dessa finns det i huvudvägnätet två och i det övriga vägnätet ungefär tio medelstora broar, som på grund av sitt skick behöver renoveras under den studerade perioden 2021–2032. Objekten i huvudvägnätet kostar sammanlagt omkring 25 miljoner euro och objekten i det övriga vägnätet ca 70 miljoner euro. Att förverkliga objekten med finansieringen för bastrafikledshållningen är mycket utmanande.

Ersättande av korta färjeförbindelser med broar

Trafikledsverket gjorde år 2019 en projektbedömning gällande ersättande av korta färjeförbindelser med broar (9 st.). Trafikmängderna vid de granskade ställena är små. Vid Skåldö är årsdygnstrafiken (ÅDT) 650, vid Hanhivirta 420 och vid de övriga objekten under 300 fordon per dygn. Även den tunga trafikens andelar av den totala trafikmängden är små.

De nuvarande årliga kostnaderna för färjetrafiken varierar mellan 0,43 och 1,0 miljon euro för de olika objekten. Den mest betydande effekten av projekten är att kostnaderna för serviceavtal för färjetrafiken försvinner.

Den mest betydande trafikmässiga förändringen är att restiden förkortas med i genomsnitt 6–11 minuter beroende på plats.

Projekten avlägsnar de olägenheter som färjornas viktbegränsningar orsakar för den tunga trafiken. Utsläppen från trafiken minskar något, men broarna kan orsaka landskapsmässiga och andra olägenheter. Broarna orsakar inga olägenheter för den kommersiella vattentrafiken, men höga segelbåtar kan tvingas välja alternativa rutter.

De objekt som granskats utifrån projektbedömningen skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma, med undantag för Tappuvirta bro (Nyslott/Varkaus). Enligt projektbedömningen är de totala kostnaderna för de brobyggnadsprojekt som konstaterats lönsamma (8 st.) ungefär 110 miljoner euro.

De projekt som har en bra planberedskap kan genomföras först: Kivimo (Pargas) och Hätinvirta (Puumala).

Övriga projekt kräver finansiering för en utredningsplan, genomförande av ett MKB-förfarande och utarbetande av en vägplan för åren 2021–2025. Dessa projekt skulle kunna genomföras efter 2026: Saverkeit (Pargas), Mossala (Pargas), Skåldö (Raseborg), Kyläniemi (Ruokolax), Kuparonvirta (S:t Michel) och Hanhivirta (Enonkoski). Av de projekt som kräver en utredningsplan är Skåldö bro (Raseborg) enligt projektbedömningen den samhällsekonomiskt lönsammaste (nytto-kostnadsförhållande 2,3).